Ja jag gnäller inte, eller tycker synd om mig eller liknande,för ingen mening och bara att acceptera läget och göra de bästa med de, men de är väldigt frustrerande   att sitta se allt som skulle kunna behövas göra, och saker som jag inte fixar, försöker göra de mesta själv, toa besöken, tvätta av mig, tvätta håret, fixa mat, hittar lösning att förflytta saker, mat till katterna, osv, men finns en del jag inte fixar och de är frustrerande.  

Ja inget livsviktigt för överlever ju, och har underbara vänner som hjälper, och mor hjälper mig med sånt som tex diska plocka och fixa, så nästan hela förra året, hjälpte jag henne när hon vart allvarligt sjuk, och nu hjälper hon mig de hon kan och de är jag väldigt tacksam för, och alla är guld värda   

Men ja de är frustrerande att sitta här och inte kunna städa, dammsuga, tvätta golv, tvätta kläder, bädda rent säng gå ut på promenad, sitta nere på stranden och känna harmoni och havets brus osv, men 3maj kanske jag som sagt får nåt annat runt knäet,och blir av med detta gips,  och då hoppas jag att jag inte blir lika begränsad som nu.

ja jag gör de vanliga och lever på hoppet och gör de bästa med de jag har,   men bra trött på att ha sån satans otur hela tiden, och skulle inte bli ledsen om man vann pengar eller hade bra flyt på något sätt än denna eviga otur med skador och skit....  

Mina älskade hårbollar som närmar sig 15år, då de fyller år i mitten av Juni, och de har varit varandra nära sen de föddes....!

Nu blir de att kolla på en serie eller film, och ja även drömma mig bort till Barcelona resan   och lägga upp benet lite högt en stund, och så önskar jag er alla underbara där ute    en strålande fin fortsättning på denna Onsdag...  

  Pussar,Kramar & Kärlek