Jag har varit på lasarettet och gjort en bukoperation för att ta bort överskott skinn, då jag gått ner mycket i vikt, jag har haft en lång resa med denna kropp och lever med extrem smärta dagligen, jag kan lindra så jag kan leva,jobba och gå promenader, men livet är långt ifrån lätt för mig...

Men förhoppningsvis ska denna operation göra de lite lättare och dom tog bort 1.4kg rent skinn, fettsuga behövde dom inte för fanns inget att suga bort, och min bukvägg såg så bra ut så behövde inte sy något, så läkaren var nöjd med operationen och jag kunde åka hem redan dagen efter, och att jag gått mina promenader senaste åren är en av orsaken till att operationen gick så bra och slapp sy och suga fett...

Fina blommor jag fick i dag av min fars kusin, det var snällt...

Skitsnack går alltid men de jag inte hör bryr jag mig inte om, och ingen vet hur mycket jag kämpar varje dag, och de jag slipper höra gör mig heller inte illa och folk får tro vad dom vill, mina närmaste vet hur jag kämpat hela mitt liv och gör fortfarande, vet dock inte om min kirurg lyckades göra något för att rubba något, för känns för tillfället som lite av de domnande jag har i mitt skadade ben har börjat kännas igen, kan ju hänt något under denna operation som gjort nåt så jag fått tillbaka viss känsel,där jag inte haft känsel sen 2008, vågar inte hoppas för mycket,men blir inte ledsen om jag får behålla den känseln jag för tillfället känner i mitt högra ben,men de får tiden utvisa...

Ja blir en del extra skinn när man går ner mycket i vikt, första foto jag 2006 och andra 2021....

Men dagen innan min operation så pratade jag med en människa som inte alls känner mig som säger: Vara sjukskriven flera veckor för en "skönhetsoperation" och rynkar näsan,och jag mådde redan inge bra över att vara borta från mitt jobb flera veckor, men det visa att hon har ingen aning om vad hon säger och tyvärr saknar empati, och då jag är högkänslig och extremt empatisk känner av sånt direkt och med hennes kroppsspråk och orden hon sa, så var de inte svårt att läsa av henne, men jag kommit en bra bit sen jag fick bekräftat att jag är högkänslig och extremt empatisk så gör mitt bästa att inte ta åt mig av hennes brist av empati och förutsatta meningar och folk får tro och tycka vad de vill,har inte energi att bry mig om de mera, så skriver av mig detta för att sen lämna de bakom mig....

Några foto från sommaren

Jag jobbade mest under sommaren, då sommaren är min bästa tid, då värme lindrar min smärtsamma kropp, men kom dock ut och åt ett par gånger, på salteriet en gång och bruna dörren två gånger och de var mera än förra året då jag inte var ute alls, av olika orsaker men pandemin var ju en stor orsak....

Men nu ska jag vila och dricka kaffe, kom ut på en kort promenad med sällskap tidigare idag och de var skönt, och att gå korta promenader är bara bra, men får hålla mig i från mina mil långa promenader några veckor, men kommer försöka komma ut på korta promenader varje dag,för fortare jag blir bra, fortare är jag mig själv och tillbaka till mitt jobb...

  Pussar,Kramar & Kärlek