För ett par år sedan så fick jag ont mellan brösten och strålade ut i ryggen,och hade svårt att svälja coh kändes som något satt fast i strupen, så efter läkare besök och efter man kollat hjärtat å olika prover, så vart de en gastroskopi, något jag hoppas jag aldrig någonsin behöver göra igen,   skulle de varit så att bedövningen de använder funkar, då kanske man inte har några större problem, men funkar de inte och kväljer och spyr hela undersökningen, och gör ont så vill man aldrig mera göra de, men de hittade felet och fick medicin,    och nu känner jag exakt likadant som då,så har skrivit till min vårdcentral och får se vad de svarar,om de skriver ut samma eller vill att jag ska till läkaren innan, men de tar på krafterna detta och man mår sådär...

Drömmer mig söder ut..!

Jag är inte långsint, och förlåter ofta mer än en gång, ja man glömmer aldrig, men förlåta kan jag, för alla ska kunna ha chansen att visa att de ångrar sig och visar att man vill finnas i mitt liv, men om man anklagar mig för saker jag är oskyldig till och snackar extra med skit, så kan jag vara långsint...

De var över 10år sedan som en familj anklagade mig för stöld på min praktik, som kanske skulle leda till jobb, något som jag hoppades på,så de var något jag var oskyldig till, hade för mycket att förlora dessutom,men man snackade skit, att jag bland annat anklagade den personen som snackade skit, innan jag ens visste att de hade hänt, och vart riktigt fult behandlad   så då såg jag till att de vart möte på af med min handläggare, så fort som möjligt och den om varmin chef, och de skulle inte polisanmäla de,jag ville att de skulle göra de och sa de också, men nej de gjorde inte de, för de skulle ändå inte få tillbaka pengarna, jag vet än i dag inte hur mycket som hade försvunnit, men i deras värld såå var de ja och de baserade de på att jag varit där när jag inte jobbade, ja jag hade varit där och hämtat min termos, då jag hade med kaffe    då bryggaren var trasig, men jag hade kommit och jobbat när kontoret ofta var olåst, men de kommenterade inte gubben,   och när jag sa att jag tyckte de skulle anmäla de till polisen så vart de nej ingen mening,jag ångrar att jag inte gick till polisen och anmälade de hela,   då de anklagade mig som var oskyldig, och pga detta så känner jag mig skyldig så fort något inte stämmer när de kommer till pengar, hade praktik i en affär men fixade inte att sitta i kassan, de jobb jag har nu så vill jag ha med en till när de är dags för löneutb och andra saker som har med pengar att göra,   och när de hände allvarliga saker på jobbet,så var jag glad att jag alltid har någon annan med, så jag inte blir anklagad för nåt,men de såg bevisen fort att jag var oskyldig och man fick tag på skurken, så vart inte anklagad för nåt, men klart man känner sig skyldig direkt,fast jag visste jag inte gjort någo fel,men de är tack vare dessa människor som anklagade mig för något jag var oskyldig till, som jag alltid känner mig skyldig när något händer....

och för några år sedan så kom en vän och berättade att hon fått höra att anledningen till att jag inte gillar dessa människor och vill inte han nåt med dessa som var inblandade i skitsnacket att göra, men de jag fick höra var att de var pga en av dessa människa satt på, så idiotiskt, som att jag bryr mig, skiter fullständigt i det,jag har väl för fan inte med att göra med vad andra männikor knullar med eller inte,de är ju vuxna människor för in i helvetet,så idiotiskt så hälften vore nog,för orsaken är fortfarande som då, att jag vart oskyldigt anklagad,behandlad som skit och all jävla skitsnack, och falskt beteende, och såna människor klarar jag mig utan, och vissa kan släppa gå vidare och vara polare som inget har hänt, men sån är inte jag, och kan inte sitta och le falskt som inget har hänt,   när man faktiskt anklagade en oskyldig och gick dessutom runt och snackade skit,innan jag visste att de hade hänt, och bästa vore om man slapp se skiten, men de tyckte tydligen inte de högre makterna då skiten ser man för tok för ofta....

Harmoni!

Men inte så att jag dagligen tänker på de,för lever ju mitt liv, på bästa sätt som går, men man blir ju påmind när man ser dessa människor, och två av 4st ser man tyvärr för tok för ofta, och önskade de kunde flytta Långt bort så jag slapp se dem eller höra deras stämmor, men som sagt lever mitt liv och skiter för de mesta i dem, men började tänka på hela händelsen och kände att jag behövde skriva av mig lite, och de är denna blogg bland annat till för...  

Jag har fantastiska i mitt liv och de är jag väldigt glad och tacksam över,   och jag försöker finnas för dem som de finns för mig, inte alltid jätte lätt med denna smärtsamma kropp,men gör mitt bästa,  och med havet på gåavstånd så man kan tanka styrka och energi,sitta där och enda man hör är havetsbrus och fåglar som kvittrar ger styrka, och har mina älskade hårbollar,som ger en hel massa kärlek, styrka och värme,   men ja visst har tanken kommit till dagen de lämnar detta liv, då de är nu 14år och man vet aldrig när eller hur de händer, menkatter kan bli väldigt gamla så jag lever på de vanliga hoppet att de lever måååååånga år till, mina älskade hårbollar,   bröder från samma kull,men väldigt olika varandra....

Mitte & Svassen!  

  Pussar,Kramar & Kärlek