Söndag och nio dagar tills julen börjar,och nä jag har inte mycket för julen och firar inge större,men i år kommer mitt lilla lyckopiller och hon ger mig så mycket lycka och glädje min lilla fina Juni, så i år ser jag fram emot julveckan....

Men personligen längtar jag till våren och den tuffaste tiden är över för mig,men bara göra mitt bästa och för varje dag som går,så kommer man närmare och jag har underbara runt mig och de hjälper ju på alla möjliga sätt...

Men är de någon fler som funderar och tänker: Hur lyckas hon gå ner så lätt i vikt? Ja jag fått frågan, men jag kan ge er svaret, de är allt annat än lätt, ordet lätt finns inte med, utan smärtsamt, tårar och svett är mera orden som gäller, då jag har min droppfot,jag lever med daglig kronisk smärta i hela mitt högra ben och fot och har sån otur så jag skadar mig och inget flyter på som man skulle önska...

Jag går mycket lätt upp i vikt därimot, och bara från Mitten av april till början av aug 2018 när jag låg med fraktur i knäet, och kunde inte gå utan de var mest soffan, så gick jag upp över 15kg som jag ännu jobbar på att få bort, och ja har de tufft fysiskt och allt jag lyckas gå ut och röra på mig är bra.

Men de är inte smärtfritt,för efter blir de antingen blir extra varma bad eller extra smärtlindring som jag helst vill ta så lite som möjligt av,då de handlar om starkt, men mår även psykiskt bättre när jag kommer ut på promenad,och jag är glad vare sig de är  1km eller 5km bara att lyckas ta promenader eller sväng på cykeln,men de är verkligen inte lätt för mig detta....

Jag har droppfot så jag måste tänka på hur jag ställer fot när jag går,får inte tappa koncentrationen, och om ni snurrar runt hela höger ben från tårna upp till jumsken, massa varv så ni typ täcker allt med eltråd och sätter på strömmen och så lindar något väldigt varmt så de känns så benet brinner,å så försöker ni leva livet och ut och motionera,träna osv och glöm inte att de går inte att ta bort de,utan endast ta bort några varm när de lugnar av, men de finns alltid där, de är lite hur jag har de,men bara en del av flera,men ja jag har underbara i mitt liv och utan alla dem i mitt liv skulle allt vara tuffare och ärväldigt tacksam för att ha så underbara i mitt liv...

och de viktigaste är att jag hela tiden försöker tänka mera på de positiva än de negativa,de hjälper mer än man kan tro,väldigt lätt att ramla ner i ett negativt hål annars, men som alla andra faller jag i tårar vissa kvällar och tycker allt bara är så orättvist och tänker på allt jag skulle vilja göra som jag inte kan,men sen måste jag resa på mig och tänka på de jag faktiskt kan och lägga min energi på det, i stället för allt jag skulle vilja eller önskade jag kunde göra men inte kan...

Tidigare gick jag oftast in i en ond cirkel och går upp i vikt höst vinter och lyckas gå ner en del vår och sommar osv men har lyckats gå ner och kommit ut på promenader mera denna höst och de är jag stolt över,och visar sig både på vågen och kläderna, men måste ta en dag i taget för vet aldrig hur de ser ut framåt,och kan bli liggande hur fort som helst, men som sagt just nu går de bra och mår bättre och de är de positiva jag fokuserar på så mycket jag bara kan,men kan inte säga de för många gånger,jag har underbara i mitt liv och utan dem skulle allt varit tuffare....

Här är blandade foto på mig genom åren 2005-2019 och ja de gått upp och ner alla dessa år,men hoppas 2020 blir ett toppen år med mindre otur och mera tur i livet...

Första fotot var ett av de när jag var som störst och de andra med min favorit klänning är senaste foto taget på mig den 12december 2019......

  Pussar,kramar & Kärlek  

Jag har försökt flera gånger att blogga de senaste månaderna,men har inte kunnat, men tänkte jag skulle göra ett försök ikväll.

De varit två stycken som lämnat detta liv för tidigt och första sorgen tog mig hårt, och kunde tyvärr inte vara med på hennes begravning, hon finns i mina tanka ofta, och så de andra är det begravning på fredag och jag kommer flyga över till "Sverige"  fredag morgon och kommer representerar resten av familjen här på ön, som inte kan delta.

Men ska även stanna kvar under helgen och få träffa syster med familj och får extra mys med underbara ungen Juni och de kommer lysa upp resten av helgen och underbara ungen kommer ge mig energi och styrka,och en massa glädje, för de gör hn alltid när vi lyckas träffas.

Jag har även under hösten försökt hitta tillbaka till mig själv, för varit mycket mörkt och jag märkte under sommaren att något var jag tvungen att göra, för att inte gå under, och de är något som ännu håller på med och kommer ta sin tid, men har satt igång.

och en av sakerna är att jag går en till två promenader per dag, och de viktigaste är att jag kommer ut och inte hur långt eller länge,men ja är nöjd med november, då jag fick ihop rätt många km,och gått ner 3kg under november så de blir ju som bonus, har en hel del vikt som gärna får försvinna,men de är inte heller de viktiga,utan de viktiga är att jag ska börja må bättre i mig själv.

Foto från olika promenader som jag gjort mellan den 2nov till 3Dec...

och en av promenaderna träffade jag på flera rävar,denna fick jag på foto men tyvärr rätt långt ifrån.

Jag och mannen beslutade även att vi skulle gå tillbaka till att vara vänner, i pratiken ändras ingenting så länge ingen av oss hittar någon annan,och jag har inget intressa att göra de i dagsläget, och detta är mest för att få bort stämpeln förhållande, och vi var båda överens och som sagt typ inget ändras,vi pratar/sms fortfarande som vi gjort tidigare och hoppas vi kan ses något framåt när de funkar för oss båda.

Men går nu in i jobbigaste årstiden för mig och skulle verkligen behövt åka till varmare breddgrader,men då jag inte kan de, så blir de att göra de bästa med de jag har, och för varje dag som går,så närmar man sig våren och sommaren. och jag ger mig aldrig och har underbara i mitt liv, så allt blir nog bra en dag....

  Pussar,Kramar & Kärlek