Idenna blogg skriver jag om att vara empatisk och att vara högkänslig...

Empati är förmågan att förstå andra personers upplevelser och visa medkänsla – en egenskap människor har i olika utsträckning. I ena änden av spektrat finns psykopater som inte bryr sig om andras känslor överhuvudtaget. I den andra änden finns empater – personer som är så inkännande att det kan bli överväldigande.

Några exempel

• Du är högkänslig

Empatiska personer har ofta även en högkänslig personlighet

• Du påverkas lätt av andra människors humör

Empatiska personer tar in sinnesstämningarna hos personerna i deras omgivning, vilket kan göra det utmattande för empater att umgås med ledsna eller arga människor.

• Du är introvert

Empater trivs bättre i mindre sällskap, eftersom de har lätt att bli överväldigade av andra människors känslor. Även mer extroverta empater föredrar socialt umgänge i mindre doser.

• Din magkänsla har oftast rätt

Empatiska personer har mycket god intuition, eftersom de lägger märke stämningar och subtila tecken som andra missar. När något inte känns rätt i magen för en empatisk person är det oftast av en god anledning.

Olika tecken på att vara högkänslig

• Du blir ”hangry”

Ett tecken på att du är en HSP kan vara att du blir väldigt frustrerad när du blir hungrig. Du kan inte riktigt fokusera på något annat och tar ibland ut din frustration på andra.

• Du överväldigas när du har mycket att göra

En HSP har svårt att hålla fokus när de känner att de har mycket att göra. De blir ofta märkbart oroliga och ju högre stressnivån blir, desto svårare har de att hålla sig produktiva.

• Du ser när andra är obekväma

Är du en HSP brukar du förmodligen känna på dig om någon av dina vänner eller kollegor är obekväma i en situation. De kanske tycker att ljudnivån är för hög eller att någon har sagt något opassande, vilket du direkt noterar medan andra inte verkar märka något alls.

• Du behöver återhämta dig ofta

Efter en lång dag eller en jobbig vecka är det så klart naturligt att vara trött, men en HSP kan i princip behöva stänga in sig för att kunna ladda om. Gärna i ett mörkt sovrum eller liknande.

• De sätter sig själva i andras skor

Mycket empatiska personer använder experimentell empati. Experimentell empati involverar att sätta sig själv i en annan persons skor för att direkt uppleva en annan persons liv.

• De lyssnar och öppnar upp sig

De lyssnar med syfte och uppmärksamhet på den andra personen och gör allt de kan för att förstå dennes sinnesstånd och emotionella behov. Men att bara lyssna är inte tillräckligt. De tar det hela ytterligare ett steg; de tar bort sina masker och avslöjar sina känslor för andra, vilket är vitalt för att skapa ett starkt empatiskt band.

Ja här är lite av mycket i ämnet att vara empatisk och högkänslig, något jag varit hela livet, och de kan vara extra jobbigt till och ifrån, och har även ärvt spänningshuvudvärk som gör så jag mååste stänga av mina känslor till och ifrån när de blir föör mycket, och försöker alltid göra mitt bästa och tänka på de positiva mer än de negativa...

Finns mycket mera info om detta, men kan inte skriva ner allt som finns, så här är en del av all info som finns....

  Pussar,Kramar & Kärlek  

Jag hatar bränder och spelar ingen roll om de är stora,små för de skrämmer mig,   och igår morse när jag gick in på helagotland och fick se en ladugård brinna här på ön,   och många djur var redan döda, så kom den känslan inom mig tillbaka, den som alltid kommer när något brinner...  

Så inatt var jag tillbaka till året jag var 7år gammal, och hade just varit och lekt med en kompis, mor kom och hämtade mig, och när vi kom hem så sa far att de var nåt som inte stämde i ladugården, men han kunde inte sätta ord på vad som var fel just då...  

Mor går ut och jag följer efter henne, när vi står i ladugården ser mor glöd falla från taket, och då vart de bråttom, sprang in i huset och ringde brandkåren...  

och i natt kom den kvällen tillbaka, och kändes som de var igår, fast de är över30år sedan, jag minns att jag såg ut genom fönstret och såg lågorna slog upp genom taket,   och såg mycket läskigt ut, min lilla syster som var runt 7-8mån skrek, försökte trösta henne,   samtidigt som jag hade skräck i hela kroppen, såg brandbilar, vanliga bilar, människor över allt, kom ju även in några grannar in i huset, de glömmer jag aldrig...  

Tog en stund, men så kom mor & far å sa att vi skulle åka till en släkting någon km bort, så gick ut och de var så mycket folk där, inne vid en granne var de fullt med bilar,   många nyfikna åskådare och så såg jag på ladugården som brann, och ute såg de inte lika läskigt ut som inne genom fönstret, men minns den skräck jag kände inom mig, som jag känner varje gång de brinner någonstans...  

Vi hade tur att vi kunde rädda alla djur, och lyckades även rädda stallet,   då de på den tiden var så att ladugården och stallet satt ihop, men ladugården brann ner till grunden, och fick höra att när far skulle åka tillbaka se hur de gick och vi andra i familjen stannade vid hans kusin med familj, och polisen vart tvungen att ställa sig och stoppa människor   på alla vägare som gick till gården,så mycket med nyfikna människor finns de...

Far blev såklart stoppad och dom sa att han fick inte åka ner den vägen pga branden, far sa då att de var tråkigt, då han ville se om de kunde rädda något av hans ladugård,   och såklart fick han åka ner, men som sagt ladugården brann ner till grunden men alla djur klarade sig,något jag är tacksam över,   och såklart värre när djur blir innebrända eller blir tvungna att döda för att de inte ska lida,  som den senaste branden här på ön,som minst 100djur inte överlevde, men den känslan och skräcken jag kände då när jag var 7år och såg elden komma ut från taket kommer alltid,   och i natt har jag varit tillbaka till den kvällen och haft mardrömmar, så snålt med sömn vart de helt klart....  

kroppen ger även mycket smärta, så blivit stark lindring, så hoppas kroppen lugnar av snart, och att dagen blir bättre än natten vart, och önskar alla underbara i mitt liv, får en toppenbra dag...  

Mina älsklingar får nu dela sina fönsterplatser med advent och jul prylar, mina fina älsklingar...!

  Pussar,Kramar & Kärlek  

Nu var de ett tag sen jag skrev, men varit rätt mycket av olika saker som extra träffar/möten, smärtsam kropp och samtidigt försöka komma ut och röra på mig,   då jag som jag skrivit tidigare gått upp en hel del senaste halvåret då jag bland annat låg hela sommaren på soffan med fraktur i knäet, så ja bloggen fått vila senaste veckan...  

Men ser ut som de blir en grå dag,   som de varit mest av senaste veckorna, dock fått se solen någon timme två dagar i rad, ja väldigt snålt, men får vara glad för de lilla,   men idag har jag söndag, då jag var ledig igår, och brukar träffa mannen i mitt liv på lördagar, men han kom över i går, så sen jag gick upp har jag haft söndag, så får se hur denna dag slutar...  

Mycket grått har man fått leva i senaste veckorna...

Hade möte med AF och får fortsatt anställning,   och så ska någon komma från AF och kolla på hjälpmedel, då mitt jobb skulle underlättas om jag har ett bra skrivbord stol osv,så jag t.ex kan få variera mellan stå och sitta när jag är på kontoret,   så får se hur de går, har svårt att lita på människor och myndigheter, och af ligger längst upp på listan vilka jag litar minst på, men tiden får visa hur de slutar...  

Grannen fuffe fortsätter komma på besök och får ofta bekräftat att de är min gula Svassen som är kompisen och bossen här,   för tex kom fuffe in genom luckan som ofta, men blir då mött av min mitte, och då vänder han om och springer ut, ca 2min senare kommer min Svassen in genom luckan och efter kommer Fuffe och går bakom honom in i lgh,   och då gör inte mitte något utan backar och går och lägger sig, så ja de är helt klart Svassen som är bossen och är den som är kompis med den mycket sociala Fuffe....  

Ett litet kollage på dom där två, och svassen som lägger sig under överkast/filtar osv gör ju ännu de, men bredvid ligger Fuffe, fast han ligger inte under utan över, oftast med huvudet mot där Svassen ligger...!

  Pussar,Kramar & Kärlek  

Ja den tjocka dimman vill inte försvinna och min kropp bråkar mer än vanligt,   och vill ju ta så lite stark lindring som möjligt,   så när jag behöver ta mera än jag vill,så blir jag ju extra låg, men försöker tänka positivt och göra de bästa varje dag som går...  

Senaste vägningen stod jag kvar på 6kg ner, men de får jag vara nöjd med,   då jag den veckan inte kunde röra på mig som jag behöver,   då jag har koll på vad jag stoppar i mig, men nu hoppas på 1kg ner vid nästa vägning som är på fredag morgon, men står jag ännu still så är de även bra, för stå still och gå ner är vad som gäller och de jag kämpar för, och gick ju ner 6kg på 20dagar,och är mycket nöjd med de...  

Foto från söndagens cykeltur ner till ljugarns hamn, som slutade på ca 4km, och de är jag nöjd med....

Foto från en längre promenad förra veckan, då jag gick lite för långt och min nervskada gav extra med smärta efter, men glad att jag har lindring och badkar, så jag kan ta heta bad....

Grannen fuffe fortsätter komma och har beslutat att han bor här,   och inget någon kan göra åt, tro mig jag försökt i flera månader, men får nu ge upp,   men hoppas de blir annat när dom flyttar till huset, och att han trivs där så han stannar hemma, men då de är här på byn så nära är risken stor att han går hit ändå, men de får man se då hur de slutar,   och min svassen och Fuffe är vänner av någon konstig orsak,   och Fuffe ligger oftast i närheten av svassen....  

Här ligger min Svasse under överkastet, precis över Fuffes huvud...

och så här hittade jag dem en kväll när jag kom ur badet & skulle förbereda kaffe tills dagen efter..

  Pussar,Kramar & Kärlek  

Ja denna dag är de riktigt grått med tjock dimma,   vart en tur på cykeln och fick åter igen sällskap av två svanar, 3turen till olika ställen olika dagar som svanar har förgyllt cykeltur, synd att jag inte har en bra kamera, men mobilen funkar i allafall..  

Igår tvättade och dammade av i souvenir skåpet,   en del små prylar att fixa med och ställa i ordning, men de ger många härliga minnen, från alla resor jag varit, saknar lite från usa resan, finns saker jag ångrar att jag inte köpte hem till souvenir skåpet,   men blivit en del resor och ställen de senaste 13åren, då min första stora utlandsresa var 2005 sen var jag fast, och fast jag nyligen kom hem från senaste resan, så sitter jag redan och kollar efter nästa,   fast jag nog behöver mer än ett år att spara innan nästa kan ske, man vill ju även hälsa på mosters underbara tjej juni och andra i "Sverige" ju...  

Foto från mina resor som hittills blivit några stycken, USA vart de ju många ställen och är ju ett stort land...

Men nu får de bli mera kaffe & sen ett hett bad,   kroppen brukar lugna av då, och med lite tur så behöver jag inte ta mera lindring, men märker skillnad sen jag fick operera bort livmodern i juni, för slipper ligga däckad & äta mycket smärtlindring bara för att komma ur sängen, så de är skönt,   för all smärta jag kan få bort är bra, och så får man göra de bästa med de man har och leva på hoppet, och att ha underbara vid sin sida hjälper mer än någon kan tro,   och jag har några av dom bästa vid min sida helt klart...  

  Pussar,Kramar & Kärlek  

Ja man har haft vänner som valt att vända ryggen till vänskapen eller valt att gå en annan väg så man tappat kontakten, och vissa saknar man såklart, men hoppas de hittat fram till det som sökte...

En vänskap som jag ansåg som en av mina närmaste tog slut för 5år sedan, och visst saknar man henne, och visst tycker jag de är sorgligt att hon utan förklaring eller orsak till att hon inte ville vara min vän, visste sen tidigare att hon blir ovän med alla förr eller senare, spelar ingen roll om de är vänner, bekanta, släkt nära familj osv och ofta pga hon får för sig något i sitt huvud, och de hon tror eller får för sig att saker är, är sanningen, men tar sällan reda på sanningen, men någonstans trodde jag att jag var ett undantag, men nej så var inte fallet tyvärr...

De var ofta krångligt att ha fest för fanns alltid någon som hon inte tyckte om, och inte kunde vara på samma fest, och ofta vart de bråk och tråkigheter, och man fick försvara hennes beteende,för hon betedde sig illa men såg de inte själv, utan var alltid något fel på alla andra...

Senaste jag hörde nåt så hade hon fått allt hon ville och då brukade ju allt gå bra, för så länge hon var nöjd & fick de hon ville, så var de lugnt även för familjen,tills hon fick för sig något, men hoppas verkligen att hon fått psykologisk hjälp, inte bara för hennes skull, utan även för hennes närmaste, för när hon valde att lämna vår vänskap sökte jag på nätet på alla beteende och sättet hon var på,och fick svaren och flera syndrom stämde in på henne till 100% så ingen tvekan att hon behövde hjälp och hoppas hon blivit utredd och fått rätt hjälp, för ingen tvekan att hon behöver psykologisk hjälp...

Saknar inte att man inte kunde bjuda alla man ville på fest, eller kunde inte åka på fest med henne, utan att något tråkigt hände, för slutade alltid med att någon hon inte gillade kom på festen eller fått för sig något och hennes sanning var de ju alltid de som gällde...

Nu efteråt så vet man ju inte om de var hennes egna sanning eller den riktiga sanningen,men slutade alltid med bråk eller att man fick lämna eller att man valde att lämna eller avsluta festen för de var så tråkigt att de ofta vart bråk eller negativa händelser, hände även att man fick hoppa över någon fest för de som hade festen inte ville att hon skulle komma, för slutade sällan bra, så de valde att inte bjuda henne, och då jag var hennes vän så var valet inte svårt och hoppade ju jag även den festen...

Men tänka sig vad tiden går, för de är hela 5år sedan hon vände på klacken och lämnade vår vänskap utan någon klok förklaring eller informerade vad hon fått för sig, så jag kunde berätta hur den verkliga sanningen såg ut..

  Men jag hoppas verkligen att hon fått den hjälp hon behöver och att hon och familjen fått förklaring varför hon har haft de beteendet hon haft hela sitt liv,att hon hittat förståelse för andra och fått klarhet i det alla sagt till henne hela sitt liv, att man inte behöver säga allt man tänker,och att bara för man själv tycker något så behöver man inte vara elak mot andra för att de tycker annat, och sen säga att jag är den jag är och kan inte vara någon annan, som att de då var ok att vara elak och säga onödiga saker,för man behöver inte alltid säga sin åsikt eller vara elak mot andra för att man inte tycker likadant eller ser saker på olika sätt, och för att någon annan inte tycker som en själv så behöver de inte vara fel och man behöver inte bli ovän med människor för de ser saker olika eller tycker olika...

Men då jag är den jag är, så önskar jag ju henne all lycka i livet och för hennes och hennes familj skull hoppas jag att hon fått den psykologiska hjälp hon behövt sen hon var barn, och skulle de vara så att hennes barn ärver det hon lider av, att de får hjälp redan som barn...

Men ja visst saknar jag de fina minnen och de bra positiva händelser vi varit med om,för vi var vänner många år så finns ju även positiva minnen, och dom saknar man ju, och har saknat dessa 5år, försökte i början få svar av henne och försökte att reda ut vad som hände, men fick en dag ge upp och fått acceptera att detta är hennes val och att de finns ingen orsak eller att jag inte gjort något, utan vad de än är så är de någon sanning hon fått för sig i sitt huvud och finns inget som kan göra så hon får reda på den riktiga sanningen,då i hennes huvud är hennes sanningen den rätt tyvärr, ja rätt tragiskt, men kan inte göra nåt åt de tyvärr...

  Pussar,Kramar & Kärlek  

Ja de är ju halloween tider   och även alla helgona närmar sig, som faktiskt är två skilda saker,men ändå inom samma tema,då de finns med döden i de två olika sakerna...   

men ja november är nära och jag längtar till de nya året, då jul och allt vad de innebär är inget jag firar eller gör något större,   så enda positiva är att när de är över och nyårsafton närmar sig så betyder de nytt år och man går mot sommaren igen...  

Idag är de hundmys och städ på planeringen,   och vart en kort promenad, och så kan de gå ut precis hur ofta dom vill här vid mig, har ju en bra baksida med staket,   kroppen bråkar på men dock under kontroll och vet ju att de kommer bli värre så lika bra att vänja sig igen, bita ihop och göra de bästa med var dag...  

Halloween linda kan man säga att de vart här haha...

Funderar på om jag sak börja gå med kryckrna här inne,   då den stora vovven vart så otroligt snäll och duktig när jag var skadad, lyssnade på min minsta vink, och var jätte försiktig å duktig,   ja en helt annan hund, men nu när de är tillbaka till de vanliga, så är även knäck i öronen tillbaka, ja han kan vara duktig, men vissa dagar så blir han som ett trotsigt barn   och blir många pratstunder och snålt med belöning, men idag när vi landade i soffan så har han lyssnat och varit duktig, men innan lyssnade han inte alls den lilla busen....  

Men nu mera kaffe och lite film,   sen är de köket som ska fixat, har börjat så kastruller osv ligger på tork och allt annat ligger just nu i varmt vatten,   så inom kort sätta igång, och även lunch närmar sig...

  Pussar,Kramar & Kärlek  

Ja höstväder delux är de helt klart,   och min kropp bråkat på ordentligt minst sagt,och bara att vänja sig för när vintern & kylan kommer på riktigt, så blir livet även mera smärtsam,   och de är nu man blir påmind, och ja väldigt depp att man låg skadad och ökade en jävla massa kilo under sommaren som skulle annars blivit den bästa någonsin..  

Denna eftermiddag fick de bli extra vila, och drömmar är konstiga minst sagt,   drömde att jag och min bästa vän skulle iväg någonstans, och hon höll på att sätta barnet i bilen, som inte alls ville följa med, vart barn nummer 2 var vet jag inte, och vems bil de var vet jag inte heller,   och jag skulle ju med men hade glömt mitt vatten & proteser till munnen,men går in i de hus jag är uppvuxen i och de såg ut som när jag var liten, vinglade upp för trappan och kände mig yr och inte alls mig själv,   hittade inte de jag skulle ha, och kände att jag hade bråttom, men då vaknar jag och mår illa och kände mig snurrig, som tur var gick över rätt fort, men skum dröm var de helt klart, och vet inte varför eller vad budskapet är eller varför den nu snurrar i huvudet...  

En annan vän till mig hittade denna bild, och vart då påmind att jag vart intervjuad av radion på ett av mina besök vid kirurg & undersökning innan magsäckoperation, hade totalt glömt de, och detta var hösten 2009 och opererades feb 2010...hade gått ner 40kg själv innan men han gå upp nästan hälften av de innan magop pga ortopeder skadade mig under höft op...
    

Tiden går ju på och vikten har pendlat sen dess,vintern är alltid tuff,   men som sagt att jag vart liggande i många månader pga fraktur i knäet, gjorde så jag gick upp en hel massa i vikt,närmare över 15kg, gör ju inget bättre   men är nöjd med starten som vart 6kg ner på 20dagar,   och ja många kg kvar,men en bra början och står jag still så är de ok, men får inte stiga igen,men får gör mitt bästa, men just nu är de smärtsamt sm fan så promenad och cykeln får vänta, dock lyckas göra lite träning med mitt gummiband så ändå de....  

Vart en sväng och hämta vid båten igår, och där jag bor var de grått skit väder när jag åkte, efter en ca mil kom solen och var fint väder hela vägen till Visby, men när jag stod där och väntade fick solen problem och slukades av de gråa som tog mer och mer plats i skyn...

  Pussar,Kramar & Kärlek