Senaste inläggen

Av teolinda - Torsdag 20 juni 06:47

Imorgon är de midsommarafton 2019 och gått ett år sen sommaren som inte alls vart som planerad,   och vid denna tid för ett år sedan satt jag och drack kaffe och väntade på att de kunde bli rond på förlossningen på Visby lasarett, hade endast slumrat lite innan midnatt sen varit vaken,och längtade hem, och mådde ju fysiskt bra och var drygt att sitta å vänta, men dom var så gulliga där inne så sa till läkaren att gå till mig först för jag ville hem och visade inga tecken för att behöva stanna längre, och när väl taxi kom så slapp jag åka med andra,så vart raka vägen hem...  


Men denna operation har varit mest psykiskt jobbig   och har inte haft några fysiska problem eller större med smärtor av den, men har smärtor så de räcker, men den extrema smärta jag hade under mens perioden tidigare har jag inte haft sen dess   och efter alla undersökningar av alla de slag för att hitta orsaken till den blodbrist jag hade så bekräftades de att de var pga bland annat den rikliga blödningarna under mensen, så de vart även bättre efter denna operation,och tagit tester och prover och hade även anlaget att få cancer i livmodern,och har nära släkt som dött av de,så fanns flera olika stora orsaker till denna operation,men ja psykiskt jobbigt är de ju....  de kommer jag inte ifrån,men försöker alltid fokusera på de positiva och så lite som möjligt på allt negativt...


 


Tänker ofta på dagen en vän till mig körde mig till akuten, jag hade hoppats jag bara fått en ordentlig snyting i knäet och har hög smärtgräns, men fick ge upp och åka till akuten,   som jag vart hemskickad och fick komma tillbaka dagen efter, hade ju bara en fraktur i knäet, men de är en annan historia...  


Men jag skulle inte klarat mig så bra under den tiden utan mina vänner och familj,   utan alla underbara vet jag inte hur de skulle varit, för de kom med handel, var sällskap, hjälpte mig med städning, min trädgård som gräset,rabatten osv, tog med mig på utflykt,körde mig till läkarbesök förbi jobbet och så mycket mera.  

Försökte hitta lösningar för att fixa så mycket jag kunde själv, små saker som att ta in kaffebryggaren i vardagsrummet med flaskor av vatten, bunke jag kunde lägga sumpen och när någon kom på besk så tömde man och fyllde på vatten,   och försökte hitta olika lösningar så man inte behövde hjälp med allt, och med envishet så lyckades jag tillslut även bada i mitt badkar,var lite klurigt att komma i och ur med ett ben,men hittade lösningar som gjorde så de gick,fick bara låta de ta den tid de tog...  


Men som sagt har underbara vid min sida och utan alla skulle sommaren 2018 varit ännu värre och så tacksam och glad att jag har just alla dessa underbara vid min sida,   hade även härlig sällskap av Rex & Ebbis, kunde inte gå promenader med dom,men vi hade sällskap av varandra även mina små hårbollar gav kärlek på sitt sätt, för djur känner av när man behöver dem,och då kommer dom med kärlek värme och en massa pussar...  


Här kommer lite foto från April 2018 till slutet av augusti 2018

   

  Pussar,Kramar & Kärlek  

ANNONS
Av teolinda - Lördag 15 juni 11:59

Ja jag kan erkänna att de varit en tung vecka, vädergudarna härjat och de ostadiga vädret har inte varit till min fördel alls,    och ja jag gillar åska men helst när de är svart där ute,då är de härligt och njuter för fullt när de åskar,men jag har även ovädershuvud så ont i huvudet har man haft typ hela veckan...  


Men idag sköter sig kroppen godkänt bra,   har lyckats städa,tvätta och fixat, å så ska jag ut på promenad eller cykeln, och då de snart kommer en massa löst folk på byn,så blir de nog säkrast att ta promenad på dagar och ta cykeln senare på kvällarna, men haft sällskap av mor senaste tiden på promenader,då hon har semester och vill även hon komma ut mera, så de funkat bra...  


Jag saknar Rex något otroligt,  och igår var de en vecka sen han fick somna in, och sorgen varit jobbig, tisdag och torsdag var mycket ledsamma och inget kändes som de brukade,och sörjer inte bara Rex utan även Ebbis,för när hon fick somna in, var jag ledsen och allt kändes så konstigt, som t.ex bara hämta en hund.

men då hjälpte Rex mig som gav massa kärlek   och som jag skrivit tidigare så hade vi fått starkare band sen jag skadade mig i knäet förra året,och även vart operation uppe på allt, så hade sällskap av dom under sommaren, och ännu starkare efter lilla hjärtat Ebbis somnade in, så ja de blivit en del tårar denna vecka,tillsammans med smärtsam jobbig kropp, så försöker njuta idag för kommer mera ostadigt väder,så man får njuta när de går,och göra de bästa av allt annat...  


Men mina små hårbollar ger kärlek och tröst,   ja svassen försöker även driva mig till vansinne med sitt jamande,och man vet inte alltid va han vill, och ibland känns de som han bara vill ha sängen för sig själv hehe    men han ger även massa kärlek, och Mitte kommer ofta upp i soffan vid mig och myser gärna, å ligger bredvid mig när jag ser film/serie och dom är oftast i närheten, dom är ju inga ungdomar längre, då dom fyllde 16år för några dagar sedan..

 

Mitte har även tagit sitt ansvar på riktigt att ta över tiggande efter Rex, och denna syn som på fotot under hör till vanligheten, typ vad äter du och vad får jag?  

 

      

 

Och i tvättstugan behöver man inte vara ensam och oftast har jag sällskap...  


Nummer 1: Dom väntar vid närmaste grannen till tvättstugan

Nummer 2: När jag frågar om dom ska följa med hem

Nummer 3: Ok då går vi då....

 


  Pussar,Kramar & Kärlek  

ANNONS
Av teolinda - Onsdag 12 juni 16:44

Ja efter regn kommer sol, och eftermiddagen har solen strålat vackert,men varit en aningens vindy minst sagt, men de senaste dagarnas ostadigare väder plus att åskoväder härjat i ca två dagar som ger mig huvudvärk,har gjort de tufft för mig med denna kropp...  

Så idag fick jag köra till jobbet och hämta arbetsdatorn och jobb på kontoret och så ta med de hem, väl hemma fick jag lindra denna kropp med full dosering lindring, gillar de inte men sköt att ha något som funkar så smärtorna lugnar sig...  


Mitte hårboll gillar at ligga på mattan vid dörren,och bäst när de går att ha dörren öppen...

 


Men då jag var tvungen att lindra denna kropp,så passade jag på när jag hade arbetat klart att ta en lite längre promenad, så man fick något positivt av de negativa  då de blåste som tusan så kändes de bäst att gå än att ta cykeln, men blåsten gjorde även så solen kom fram och strålar vackert, men hoppas vädret nu kan bli mera stabil och sommarvärmen komma tillbaka, för stabilt varmt väder är bäst i alla lägen, och detta ostabila med åskvädret har som sagt gjort de tufft par dagar nu, plus känslorna inom bords med sorgen, så snälla vädergudar ge mig varmt stabilt sommarväder...  


Foto från promenaden,man bor ju så nära havet som ger styrka och harmoni, och får passa på att gå ner dit,innan allt löst folk kommer...

 


  Pussar,Kramar & Kärlek  

Av teolinda - Tisdag 11 juni 16:31

Vaknade upp med ovädershuvud,men nu har de lättat och börjar kännas bra eftr lite mer än ett dygn, men ja varit en riktig tung dag idag,försökt fokusera på åskan som kom förbi och höll på i flera timmar,gillar åska men alltid mysigast när de är natt och svart ute,jag har rastat dammsugaren,tvättat alla golv,städat,diskat och fixat...

Fått två kaffe besök plus mor,och hon tillhör ju här så är inte inräknad i kaffe/fika besök, och så gick jag och mor på en promenad till stranden innan regn å åska startade,kom dock inte så mycket,men 16mm hittills idag och 5mm i går är ju något i allafall, och så gick jag en lite längre promenad runt tiden då jag & Rex annars gick sista promenaden innan hemfärd...


Foto från morgonens promenad med mor...

 


Men hur mycket jag än försökt så har tankarna hela tiden gått till Rex, och nu när han fått somna kommer även sorgen mera för lilla Ebbis, men jag och Rex fick såna otroligt starka band efter jag ramlade och dom var med mig när de skedde, och när Ebbis fick somna in i början av året vart dom banden mellan mig och honom starkare, och han vart ju terapi för Ebbis på något vis,  men nu finns ingen och de känns ännu tungt och då tisdagar varit den stadiga hunddagen så har de känts extra tungt idag, och lite tårar har ju kommit,  för hur mycket jag än gjort och allt jag försökt fokusera på,så har tankarna och sorgen kommit,vet att de blir bättre och visste någonstans att denna dag skulle bli extra tung,och han hade ju ont i slutet,så han slipper ha ont,världens finaste Rex...  


Sista Skogspromenaden med både Ebbis och Rex, innan hon vart sämre och inte vart några längre skogspromenader...


 

Sista promenaden vid stranden nere vid havet, när Rex tog en simtur...


 

Min Mitte hårboll har dock försökt ta över Rex jobb,  för Rex lade sig alltid några gånger med huvudet på datorn,och oftast lade han huvudet så dumt så att de serie eller filmer jag såg vart fort hastighet, ibland lade han huvudet på hörnet av datorn,och då hände de ju inte nåt, då han visste att jag vart sur när han kom i mot den där knappen...  

Men min mitte hårboll har nu tagit de jobbet och smyger över datorn då och då, ja han vet också att han inte ska göra de,men som Rex så är han ju tvungen att retas, och visst fan trampar även mitte på den där jävla tangenten,så ja han tagit över jobbet så att säga, och idag har båda mina små hårbollar sovit i sängen och varit mest i sovrummet, fast dom inte behövt ligga där inne...  


Hittade foto på både Ebbis och Rex å när lilla bossen låg på sin plats och Rex ville ligga där,så han låtsades vara en knähund...

 

  Pussar,Kramar & Kärlek  

Av teolinda - Lördag 8 juni 16:22

Ja känslorna har gått upp och ner idag,tankar har hoppat runt och trodde inte jag skulle falla så hårt,jag hade ju magkänslan att detta kunde ske,jag var förberedd att något kunde vara allvarligt,men man lever på hoppet och kommer sakna Rex jätte mycket, och nästa tanke blir vad ska jag nu göra på Tisdagar & Torsdagar, dom vart ju helt oplanerade nu, ja livet går vidare och han har de bättre nu och de andra djuren som sover gott, och jag är med snart igen, känns dock tungt just nu,men de blir bättre...


Ska försöka komma ut på promenader,men skogen där jag och alla hundar som sitter i mitt hjärta varit tillsammans på promenad, kommer ta ett tag innan jag är där igen,men ska försöka komma ut fast jag inte har sällskap längre, för cykelturerna är inga problem för tillfället, promenaderna som är de tuffa...


Men idag vart de över 5km på cykeln, men då vart de ett stopp på favorit platsen, och skingra tankar och havet ger styrka och ett lugn,så de var mycket skönt att sitta där vid havet och känna harmoni och skicka iväg en massa negativ energi bort med vågorna ...


Foto från favorit platsen idag...

   

Gick igenom gamla foto som är sparade på olika usb-minne och hittade detta foto, och då fanns alla tre, fransyskan Amira som somnade in efter sommaren för 4år sedan, lilla Ebbis som tog sin sista vila i början av 2019 och fina busen Rex som fick somna in för sista gången igår den 7juni...  

 


  Pussar.Kramar & Kärlek  

Av teolinda - Fredag 7 juni 18:04

Hade en tanke att skriva blogg under morgonen, och skulle skriva om hur glad och nöjd jag var, då jag lyckats gått ner 4kg på 3veckor   och då jag har min nervskada med smärtor och min dropp fot,som gör så jag inte kan träna, cykla,promenera så mycket jag skulle vilja,utan man får kämpa på och göra sitt bästa, men denna blogg kommer inte handla om detta...  


För dagen vart inte som jag skulle vilja, jag var förberedd men tårarna och sorgen slog hårt, när de sorgliga beskedet kom...  


Jag haft jätte bra hjälp av fina underbara Rex med motionen, då vi tagit skogspromenader de dagar han varit vid mig, men tyvärr kommer de inte bli några mera skogspromenader med honom, inge mys eller berätta hur duktig han var,fina killen..  


Han började visa tecken att något var fel, varit vid veterinär fått mediciner och tips,och levde på hoppet att han skulle bli bättre,men de vart sämre och idag hittade man tumörer som inte funnits tidigare och måste kommit under de senaste 3månaderna så de gått fort, och fanns inget annat att göra än att låta honom somna in,och man behöver aldrig tänka om man gjort rätt eller fel beslut,för fanns inget annat, jävla cancer som dödar allt i sin väg...  


Jag känner sån sorg och kommer sakna honom så fruktansvärt mycket,för när lilla Ebbis vart sjuk och fick somna in,så sörjde jag henne och allt kände konstigt att Rex var själv,  men vart så att jag tröstades med Rex, så han hjälpte mig, nu när han fått somna in så känner jag extra sorg...


Han och jag fick ett extra starkt band när jag ramlade och fick fraktur i knäet förra året, sen den dagen har han varit otroligt snäll och lugn här vid mig, han lyssnade bättre och då jag bara var här hemma under hela sommaren pga knäet så var ju Rex och Ebbis mycket här,som var ett stort stöd och ett bra sällskap...  


I skogen där vi går fanns de en bit med mycket rötter och stenar, och Rex började för ett tag sedan att stanna upp och titta på mig,vänta på att jag kom över den biten och gick då bakom mig,tills jag var över,sen gick han framför igen...

I tisdags så tog vi en promenad på byn, vi mötte 4hundar med ägare, vid tre hus fanns de hundar som var ute som sprang och skällde, men Rex gnällde högt men skällde inget, ja ragg var stor på ryggen,men han lyssnade på mig och vi gick vidare,duktiga killen..  


När han åkte min bil så gick han inte ur bilen förrns jag sa varsågod,när de kom någon av de manliga könet på besök så var han jätte duktig,väldigt sällan vart någon utskälld och svansen gick som han bara var glad och sa hej,senaste halvåret, var dock någon försäljare som knackade på dörren som vart utskällda, men de var helt rätt,han märkte ju att jag inte vill prata med mannen och försökte ju stänga dörren,men mannen fortsatte att prata på...  


Grannen bredvid mig har hund som springer lös där ute,men Rex som var inför staketet gnällde bara lite när den hunden var ute, en ny granne som har hund som var ute,Rex fick se den hunden och han sprang in i köket upp i kökssoffan tittade ut och gnällde bara, vi hade mycket mys i soffan och jag kommer sakna honom så otroligt mycket, min fina vän...  


Jag skriver denna blogg för jag känner att ska jag inte gråta ihjäl mig, så behöver jag skriva av mig, jag mår alltid bättre när jag skriver och spänningshuvudvärken lättar även när jag kan skriva,och bästa för mig är att skriva,jag skriver inte bara i denna blogg, utan skriver på fler ställen om olika saker och olika ämnen,som tex har jag en blogg som jag skriver om mina resor,men skriva är något som hjälper mig...


Jag vet även att jag kommer få de tuff den dagen mina katter Mitte & Svassen kommer somna in, och då dom just fyllt 16år så vet man att den dagen kommer komma på ett sätt eller ett annat,och kan komma snart eller få några år tillsamman till, men de kommer bli riktigt jobbigt, då jag känner sån sorg nu, och Rex var min vän,  men han bodde inte vid mig,så han var inte mest här, vet inte hur jag skulle fixa om han var min och fick somna in, och de vill jag inte tänka på... 


Ja tårarna rinner när jag skriver denna blogg,men jag vet att skriva ner hur jag känner och mina tankar, är något som i längden gör allt lättare,och tänker ju också att de är skönt för honom att slippa lida och sluta kämpa...


Jag kommer aldrig glömma varken Amira som fick somna in som blir 4år sedan efter sommaren, och Lilla fina Ebbis, fina Rex eller mina älsklingar Elsa & Ebba som sovit rätt många år nu, saknaden lugnar av med åren, men man glömmer dom aldrig...


  Sov gott fina underbara Rex och tack för den tid du fanns här vid oss...  


 





Av teolinda - Torsdag 23 maj 13:29

Igår onsdag fick jag en riktigt bra dag, och stabil värmen på över 26grader är till min fördel,för då lugnar smärtorna av och har jag tur så behöver jag inget hjälpmedel eller någon hjälp med lindring av någon sort,och kan ta min energi och styrka jag får till roligare saker eller saker jag vill göra och inte till den jobbiga smärtsamma kroppen...


Men jag de som är bortdomnat i mitt ben och fot är ju de hela tiden, så de ändras inte, och såklart svettas även jag som alla andra när de blir varmt, och kan få huvudvärk och bli matt, å dricka för lite och kan få svårt att andas av viss värme som i bastu,och även när jag sätter mig i en mycket varm bil,innan man fått ner rutor eller ac med luft, men de är små saker för mig, för att smärtorna lugnar av är som guld och gröna skogar, och känner glädje när de riktigt bra dagarna kommer, kan ha okej och bra dagar då och då, men de riktigt fantastiska har inte varit många de senaste åren,men igår fick jag en sån där fantastisk bra dag, och lyckades till och med få fartrekord på cykeln äntligen...


Inatt vaknade jag däremot p.g.a kroppen och de var väl då de ostadiga som är nu, kom nära,och nyss började de regna här, men regn behövs fast vi fick ca 30mm förra helgen i åskoväder, som vi alla jublade över, för vi hade bara fått ett par mm regn i år innan helgen som var, så får gärna komma mera, och de är ok att jag har lite sämre dag idag än igår, om de betyder att de regnar,för jag kan leva på gårdagen några dagar, men snart skulle de vara skönt med en längre period med varmt stabilt väder och inte detta varannan dags väder...


Några foto från igår å på mig och fina Rex som jag myser med idag, och ska även mysa lite extra med i morgon....

 


Nu blir de kaffe,film och mys med snarkande Rex, han varit så duktig när grannens hona ligger på andra sidan staketet,han gnäller bara lite och pinkar sitt revir, sen sniffar han runt där ute,men då de började regna så gick vi in och så har vi lite soffmys nu...


  Pussar,Kramar & Kärlek  



Av teolinda - Lördag 18 maj 08:24

Lördag den 18maj och ute är de vindstilla och grått,men kunde gärna få regna när de ändå är grått,   då de är läskigt torrt redan och sommaren som man inte vet hur den blir,har inte börjat ännu...

Men tog en liten promenad tidigare denna morgon och de var skönt,och får se om jag lyckas komma ut på cykeln senare i eftermiddag...  


Jag är glad för allt jag lyckas motionera då jag har min nervskada med smärtor och droppfot, dock glad att jag inte har värsta varianten av droppfot,  men måste alltid ha koll på hur jag sätter foten,och har full förståelse att många inte alls förstår vad man kämpar med, men önskar ingen att ha detta..  


Lättaste sättet att förklara är som att ta eltråd snurra runt benet och foten å på med strömmen,och ibland är de som man har ett stort getingbo runt benet med arga getingar som sticker,   och när de är som värst lägger man till och snurrar något varmt runt benet som är så pass varmt, så de känns som hela benet brinner,och vinter halvåret är tufft    och bästa perioden är sommarhalvåret eller när jag reser till värmen, då varmt stabilt väder är till min fördel...


Men jag är tacksam att jag har något som lindrar,   de tar inte bort smärtorna men de gör så smärtorna lindrar å lugnar ner smärtorna så pass så jag kan få andas och samla styrka,men har alltid smärtor för dom försvinner aldrig helt,men man kommer till ett läge när de är hanterbart att leva med skiten...  


Så ja jag är tacksam för allt jag lyckas när de kommer till motion och träning,   och att få en fraktur i knäet och bli liggande i ett halvår gjorde så vikten gick snabbt uppåt och kämpar ännu med de, och de hjälpte ju inte till att bli tvungen att operera bort livmodern under samma period,varken fysiskt eller psykiskt, och när man trodde att allt var lugnt och gick mot bättre tider,så började ögonen bli jobbiga,  som tur var så var de troligen åldersrelaterat,men ändrade synen till de sämre och så mycket sämre så fick förbud att köra bil, tills jag fick nya glasögon med starkare styrkor,ja man fuskade lite,men körde bara de absolut viktigaste, och var ju inte blind och såg ju till och med möss springa över vägen,   men fick mina nya glasögon rätt fort,men de tog sin tid innan allt kändes bättre med ögonen, tog tid för att ögon hade vänja sig med de nya styrkorna, men nu lever jag på hoppet igen att de kan vara slut på skit och kan fokusera på att gå ner lite i vikt, och lyckas fortsätta ta promenader/cykelturer,varje dag,för handlar inte om hur mycket eller vad jag gör,utan allt jag lyckas med är positivt...  


Jag ger aldrig upp och gör alltid som grodorna och lever på hoppet....


Foto från olika promenader och tur med cykel,har härlig natur utanför min dörr, när jag lyckas komma ut...

 

Fick trevligt fika besök nyss,så nu blir de att fixa lite här hemma,men kan nog ta lite mera kaffe först, sen blir de att  ta dagen som den kommer,och går de som de ska så blir de att grilla lite ikväll och så hockey såklart, och hoppas deras vinnande fortsätter,men de man kan göra är att heja på och hoppas på de bästa...


  Pussar,Kramar & Kärlek  


Presentation


Me myself and I

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7 8
9
10
11 12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Teolinda med Blogkeen
Följ Teolinda med Bloglovin'

blogkeen

Teolinda

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se