Fredag och dagarna rullar på, så nu en dag närmare den 3maj, och hoppas verkligen de blir en ny lösning,   så jag slipper har detta hel gips, för som sagt så bråkar min tidigare skada i samma ben även nu, inte så att den lugnar av, kör dock olika frekvenser med frekvensterapi, och min annars dåliga cirkulation blir i allafall bättre, så fortsätter med de i hoppet att nervskadorna även lindras av de, men då jag inte kan bada och detta ger samma effekt som efter heta bad så är de ju toppen i allafall....  

Idag är jag hundvakt igen, och de funkar bra,  för dom kan lika väl ligga här vid mig, då jag inte kan göra speciellt mycket, blir lite konstigt tycker dom, då jag annars hämtar dem och vi har våra rutiner och nu kör ägarna hit dem, och de blir ingen promenad i skog/strand tyvärr, men har en bra baksida som dom kan sniffa, få luft och göra sina behov så de funkar, och har själv kommit ut lite i solen....  

Dom är dessutom fantastiskt duktiga när vi blir själva, och dom fått kolla in baksidan,   helst den stora som annars inte lämnar min sida, men han håller sig på avstånd när jag är uppe rör på mig i lgh, springer inte i vägen och ligger till och med kvar,   dom var lika duktiga i tisdags men ja de är likadant idag, så duktiga, och den lilla har fått en egen bädd bredvid mig i soffan som hon gillar och endast lämnar om hon behöver dricka eller gå ut, men när de åker hem blir de nog ca en vecka till nästa gång...

Kollade igenom lite foto i mobilen, den första bilden är från skadedagen, andra är från lassis och tredje från min soffa...!

Nu blir de att fundera på lunch, har fixat så jag har kaffebryggaren här vid sofforna, och vatten kaffe och filter, så löst de svåra med att fixa kaffe, när jag inte har hjälp,   lunch får nog idag bli en portion från frysen, d fixar man de och lägger tillbaka i sin pappförpackning och ner i en kasse, och på så sätt kan jag forsla de till soffan, och i helgen ska mor hjälpa mig att dammsuga och städa lite, för tyvärr fixar jag de inte själv just nu, frustrerande till max....  

  Pussar,Kramar & Kärlek  

Idag är de en extra jobbig dag, nervsmärtorna har ju inte försvunnit för att jag är gipsad precis, och nu är dom arga på riktigt,   känner även i kroppen att mens perioden är på ingång, så mindre bra dag, men lyckats fixa lite lunch, tvättat av mig, spolat av och tvättat håret så man känner sig fräschare.  

Men har hjälpt mor med postnord, fick faktiskt prata med en riktigt trevlig tjej   som gjorde en start till utredning, då mor beställt paket för ett tag sedan, och när jag spårade så kom de redan den 19April till ön, men finns inte på stället man ska hämta ut, så nu får man se hur de slutar, men är man förvånad? nej tyvärr inte.... och finns de valet att ta ett annat företag så betalar man gärna extra för att slippa postnord tyvärr 

Nu är även höstens resa bokad,   och de blir sas tur & retur från Visby-Arlanda, och Norwegian tur och retur Arlanda-Barcelona,   boende en tvårumslgh på boendet Odissea Park Aparthotel den 26Sep-3Okt 2018 och även hittat ett företag som verkar bra med bra pris för transfer runt ca 300kr tur/retur per person, och var just nu nersatt pris på resan så hela resan utan transfer slutade på den fina summan 4286kr per person och väldigt nöjd med resan och priset, då man flyger över till Arlanda med sas, och man behöver inte åka upp en dag tidigare eller stanna en extra dag när man kommer till Arlanda, lite väntan när vi åker hem på Arlanda, men väntar hellre några timmar extra än att missa flyget för man är försenad, men nu bara drömma sig bort och skönt att ha en planering klar.  

Har man skittråkigt så får man försöka göra de bästa med de, så några Snapchat foto fick de ju bli hehe...!

Nu är en av mina bästa vänner på ingång,   så blir lite fika, lite frekvensterapi och så ska hon få hjälpa mig med lite som jag tyvärr inte fixar, fruktansvärt frustrerande att inte kunna göra vissa saker och ja uttråkad till max, en nu får man lite sällskap och brukar bli några skratt varje gång vi ses....  

  Pussar,Kramar & Kärlek   

Ja jag gnäller inte, eller tycker synd om mig eller liknande,för ingen mening och bara att acceptera läget och göra de bästa med de, men de är väldigt frustrerande   att sitta se allt som skulle kunna behövas göra, och saker som jag inte fixar, försöker göra de mesta själv, toa besöken, tvätta av mig, tvätta håret, fixa mat, hittar lösning att förflytta saker, mat till katterna, osv, men finns en del jag inte fixar och de är frustrerande.  

Ja inget livsviktigt för överlever ju, och har underbara vänner som hjälper, och mor hjälper mig med sånt som tex diska plocka och fixa, så nästan hela förra året, hjälpte jag henne när hon vart allvarligt sjuk, och nu hjälper hon mig de hon kan och de är jag väldigt tacksam för, och alla är guld värda   

Men ja de är frustrerande att sitta här och inte kunna städa, dammsuga, tvätta golv, tvätta kläder, bädda rent säng gå ut på promenad, sitta nere på stranden och känna harmoni och havets brus osv, men 3maj kanske jag som sagt får nåt annat runt knäet,och blir av med detta gips,  och då hoppas jag att jag inte blir lika begränsad som nu.

ja jag gör de vanliga och lever på hoppet och gör de bästa med de jag har,   men bra trött på att ha sån satans otur hela tiden, och skulle inte bli ledsen om man vann pengar eller hade bra flyt på något sätt än denna eviga otur med skador och skit....  

Mina älskade hårbollar som närmar sig 15år, då de fyller år i mitten av Juni, och de har varit varandra nära sen de föddes....!

Nu blir de att kolla på en serie eller film, och ja även drömma mig bort till Barcelona resan   och lägga upp benet lite högt en stund, och så önskar jag er alla underbara där ute    en strålande fin fortsättning på denna Onsdag...  

  Pussar,Kramar & Kärlek  

Ja en aningens uttråkad börjar man redan bli, hur ska detta gå, men de är ju bara att acceptera läget och göra de bästa med de, men idag testade jag att ha hundarna igen efter de trauma som var, då de var med när de hände, men de har varit jätte duktiga,   den lilla fixade vi liten bädd bredvid hög kudde som jag har benet på, och den platsen gillade hon direkt, och den stora har gått mellan andra soffan och på golvet vid mig....  

Den stora brukar inte lämna min sida och måste gå med hela tiden,och bara jag flyttat bordet så har han varit på benen,så man kan bli tokig ibland, men inte idag,   då har han stannat där han varit, så har kunnat kolla in katterna utan att ha honom vid benen, och när jag tagit mig till bakdörr och öppnat den och sagt vill ni gå ut och då har den stora kommit, och inte som vanligt stått vid mina ben,   de fick till en början gå ut när de fanns någon mera här, men sista gången fick de gå ut själva och så stod jag i dörr öppningen, mitt vänstra ben är dubbelt så starkt som en normalt ben, och märker att de är till min fördel, och orkar stå upp rätt länge....  

Katterna varit så duktiga i sovrummet,   och från de kom in under förmiddagen så har dom inte varit missnöjda eller gjort något liv från sig, varit inne vid dem några gånger men de sover snällt, och vet att när hundarna åker får dom tillträde i hela lgh, och säger de till så får dom de dom vill ha, om de är mat eller kanske gå ut, är ju bra när man bor på bottenplan, för bara öppna fönstret så har dom en egen utgång...  

Här är sötnosarna där de ligger nära mig...!

Man har tänkt tillbaka en del på de som hände,   och man funderar ju mer och mer hur fan jag lyckades ta mig till bilen och köra hem, eller rulla hem, efter man sökt på liknande händelser, de var ju ändå minst 100/150 meter till bilen, och var tvungen att lyfta benet med händerna mellan broms och gas, tur de inte var så långt och kunde rulla i ca 10km men man funderade ju hur fan lyckades jag...  

Men fått tid till ortopeden och röntgen den 3maj   och då hoppas jag att detta gips försvinner och att jag får de runt knäet som den läkaren som kom och berättade att jag fått en stor fin spricka i knäet, så håller tummar och tår att de går som de ska....  

  Pussar,Kramar & Kärlek  

Ja jag har en kropp som vill mig ont helt klart,   och som jag skrev i förra inlägget så ramlade jag på fredagen, och gav upp på lördagskvällen och åkte in till akuten, träffade en otrevlig människa i luckan som var mycket otrevlig, för att jag kom in 18.55 och personalen på röntgen gick hem 19.00, ja slutade ju med att jag vart hemskickad, och runt klockan 08.00 ringde personal från röntgen och åkte in för att ta bilder,  fick sitta två timmar på akuten sen kom jag in till läkare.

och läkaren berättade att jag fått en spricka i knäet,   och ja den var fin spricka och de var ju bra eller nåt, och han sa även att jag borde haft väldigt ont och att jag lyckats ta mig hem från promenaden själv var förvånande,   ja inte alltid bra att ha hög smärtgräns, och då jag lever med dagliga smärtor så har jag blivit mera smärttålig, så ja de slutade med att jag vart gipsad hela höger ben, något jag tidigare varit glad över att jag aldrig blivit gipsad, utan tidigare var de bara många operationer, men nu var den tiden förbi, för sitter här med hela benet gipsat, men redan fått tid till ortopeden nästa vecka, och om de går som de ska så får jag då en annan grej som är mindre och runt knäet, och de hoppas jag på för detta är riktigt blää så att säga,   men får vara glad att de inte är högsommar värme, ändå de...

Ja här är mitt ben i gips...!

Men första 24timmarna var riktigt jobbiga,   då jag inte fick nudda mark med foten, så när jag fick de var de en stor befrielse, hade ju dragit med foten med kryckor fre-sön, så hade ju använd kryckorna innan gips kom på,men nu har jag inte samma smärta, men visst känns de ännu i benet, men ingen större fara...  

Så jag har nu själv lyckats tvätta av mig med hjälp av tvättlappar,och kunde stoppa huvudet under dusch och tvätta de så bra de gick,   kände mig mycket bättre efter de, och så har jag lyckats fixa lunch, underskatta aldrig färdiga portioner som bara ska in i mikro, de är bra skit och så hittade jag en lösning så jag fick med mig allt till min plats i soffan,behöver ännu hjälp med vissa saker, men går rätt bra ändå...  

Men ja jag är ännu ledsen att inte kunna leka med underbara Juni som jag tänkt,   och i morse åkte dom hem till sthlm igen, men mycket mys med kramar har de blivit och hon ger så mycket kärlek så mitt hjärta blir varmt och ja moster linda saknar sin sötnos....  

Jag är även väldigt tacksam och glad över alla underbara jag har i mitt liv, som hjälper mig på olika sätt...  

  Pussar,Kramar & kärlek  

Ja man har mått bättre, och många tårar har de blivit, ja en del pga smärta i benet men mycket för att mitt underbara syskon barn är nere på ön i helgen och hade stora planer att leka och busa å en massa mys, men ett fall å promenad förstörde helgen på en Sekund.

De var så fint väder så tog en extra promenad med hundarna, men det som hände var att min droppfot fick för sig att domna bort helt, något den gör ibland efter skadan, men de var ett tag sen sist, men när de händer så tappar jag balansen och ramlar, och denna gång ramlade jag hårt ner på stenhäll tror jag de heter, och de var en liten area och runt de fanns gräs, men självklart var jag tvungen att ramla på de hårda, och slog hela högra benet hårt.

Låg grenar och pinnar nära och fick tag på en som var stabil och tillräckligt hård, och med hjälp av den tog jag mig till bilen, ont som fan och mådde skit, och fick lyfta benet mellan gas och broms, tur var man inte jätte många hundra meter hemifrån, men hundarna var så fantastiska och var snabbt framme och pussade på mig, och den stora ställde sig över mig som han skyddade mig typ, och när jag väl tog mig upp och tog mig till bilen gick de bredvid mig väldigt sakta, vart rörda hur snälla dom var.

Foto på hundarna från en promenad någon dag innan...!

Har en vän som behandlade mig med frekvensterapi och de hjälpte mot smärtan på något sätt och tänkte jag avvaktar med akuten, men under eftermiddagen på lördagen började jag känna av höften mera och kände oro då jag har höftprotes i de benet, så en av de bästa vännerna hjälpte mig in till akuten.

Men de är inte konstigt man avvaktar och drar sig från att åka dit, och inte gör de om man verkligen måste.

För de första som händer att de sitter en surkärring i luckan, som säger surt varför jag inte kom tidigare för nu går personalen på röntgen hem, jag var där ca 18.54 och dom gick hem 19 tydligen.

Hon var så jävla otrevlig, och för fan var inte med i en olycka eller bli skadad, för då måste du ta reda på om de finns personal på sjukhuset som kan hjälpa, och de var inte de enda,under tiden jag var där behövde jag på toa, och tar ju en stund för mig att ta mig ur säng, och ta mig till toan, min vän kollar i korridoren, där kommer surkärringen och hon frågar hur de går, då de höll på att skynda på de hela,så hör jag ja toan är ju där, hon sa de tar nog en stund till, men har ni några kryckor, lättare för mig att dra mig dit med de än att ta mig i och ur rullstol, surt säger hon att hade ni inte kryckor, ja men inte med oss, har du sätt några kryckor, så jävla otrevlig,  jag hade ju lämnade mina kryckor i bilen,men så kommer hon med ett par, och säger att ja bara så ni vet så kostar de att ta hem numera, jag svarar att ja jag behöver inte två par så tänker inte ta hem dessa...

Men de gick fort innan ortoped kom och undersökte och han vred och höll på så jag fick så ont så jag trodde jag skulle dåna av, och sa att ja detta måste röntgas, och orsak till att han kom så fort var för att skynda på detta, och han skulle komma tillbaka när bilder var klart,och så kom han två timmar senare och sa att dom hade sagt att personal på röntgen stannade kvar så dom skyndade på de, men de stämde tydligen inte och han kände sig lurad, så de som hände var att jag fick åka hem igen, ja han frågade två gånger om jag fixade att vara hemma, ja jag kan ju dra mig till toan tex och sover bättre i min säng, för annars skulle han lägga in mig, men kollade med vännen och hon kör in mig idag när dom ringer.

Så nu väntar vi på samtal, så vi kan åka in till röntgen och få budskap hur benet ser ut och bli hemskickad med orden Alvedon typ eller nåt....

  pussar,Kramar & Kärlek  

Dagen började rätt grå, men de klarnade upp, himlen vart blå och solen strålat hela eftermiddagen,   lyckades komma ut en sväng på cykeln, de var skön, konstigt nog är att de känns som motvind åt vilket håll man än cyklar hehe...  

Vart lite Z & Z mys, och lite hundmys, och så var jag en sväng till gården och fick bli lite föl mys, men i de stora hela har de varit en lugn dag,   och ser mycket fram i mot helgen, då mosters lilla ögonsten kommer på besök och lilla fröken har redan beställt bad i mitt badkar, så de får de ju bli...  saknar henne så mycket och är så glad att familjen kommer ner en sväng...  

Fölungarna som kommit och nu bara tre stycken till sen är de klart med fölning...!

Man blir ta mig fan mörkrädd för mänskligheten,   och en jävla tur att inte alla är likadana, för dessa som dödar allt levande, de som kan göra saker som att vara en självbombare, se till så flygplan kör in i skyskrapor, kör lastbil rakt in på gå gata men massa människor, sätta bomber i arenor, finns så mycket skit så ja som sagt man blir fan mörkrädd...  

och så finns det dessa människor som skadar små oskyldiga pga sjukt beteende,   och bevisen är många men individerna är så sjuka så de fattar inte vad dom gör, för fattar man vad man gör och skadar små som inte kan försvara sig så är man även då en sjuk individ,   eller när de kommer ur munnen hur bra man mår, men skelettet visar något helt annat, så fast man inte är nära så blir man orolig,läskigt att se, och finns så mycket inom mänskligheten så man blir bara ledsen och känner oro, och många gånger finns de inget man kan göra, och då huvudet säger jag mår toppen och kroppen visar jag mår skit, då är de så att man bara kan se på och hoppas på de bästa...  

Men här kan man sitta och stänga ut hela världen och de enda man hör är havets brus, och fåglarna som kvittrar...!

Jag känner mig nöjd med mitt beslut att de blir Barcelona resan i september,   har ännu inte varit i Spanien så de känns riktigt bra, har ju varit på en hel del ställen, som tex Cypern flera gånger då jag har släkt där, och Bulgarien 2gånger, Kreta 2gånger, Malta, Rhodos,Polen,Tunisien, rätt många ställen i USA, så att få bocka av Spanien också känns toppen...  

Men nu är de att spara så pass mycket så man kan leva en vecka där nere och överleva när man kommer hem, men som jag skrivit tidigare så skulle denna resa inte bli möjlig om de inte var så att så många underbara gav mig bidrag till resa när jag fyllde 40år förra sommaren,   skulle aldrig få ihop till både resan och fickpengar, mat pengar och pengar till lite nöjen, så kommer vara evigt tacksam...

Skulle dock vart jätte kul om flera ville och kunde följa med, men har 2 av dom bästa med mig, så gråter inte, men visst skulle de vart kul om man vart ett gäng,   men får bli en annan resa verkar de som....

  Pussar,Kramar & Kärlek  

Då kom fredagen och inte vilken som helst utan fredag den 13April 2018    men gått rätt ok ändå, solen strålat och gjort de bästa med dagen, kvällen blir en lugn historia och i morgon en sväng och äta lunch vid en av mina äldsta vänner som just nu driver en golf Restaurang, som fått många positiva ord  ska bli trevligt och så lämna bilar för däckbyte, är ju dags igen, känns som man inte gör annat ju...  

Längtar till dagen kommer som jag kan krama och mysas med mosters finaste tjej Juni,   saknar henne så mycket och de är nog en av de saker som suger att jag har massa vatten i vägen och måste ta mig med flyg eller båt för att komma över och mysa med mosters tjej   och umgås med underbara vänner som ännu bor på andra sidan,   men man får mysa ordentligt när man väl träffas...  

Har helt klart bästa stället att gå, cykla till och skingra tankar...!

Nu blir de lite middag sen kaffe   och hoppas på en bra kväll, blir mys på soffan, till serie/film och i morgon är en ny dag...  

  Pussar,Kramar & Kärlek