Jag hatar bränder och spelar ingen roll om de är stora,små för de skrämmer mig,   och igår morse när jag gick in på helagotland och fick se en ladugård brinna här på ön,   och många djur var redan döda, så kom den känslan inom mig tillbaka, den som alltid kommer när något brinner...  

Så inatt var jag tillbaka till året jag var 7år gammal, och hade just varit och lekt med en kompis, mor kom och hämtade mig, och när vi kom hem så sa far att de var nåt som inte stämde i ladugården, men han kunde inte sätta ord på vad som var fel just då...  

Mor går ut och jag följer efter henne, när vi står i ladugården ser mor glöd falla från taket, och då vart de bråttom, sprang in i huset och ringde brandkåren...  

och i natt kom den kvällen tillbaka, och kändes som de var igår, fast de är över30år sedan, jag minns att jag såg ut genom fönstret och såg lågorna slog upp genom taket,   och såg mycket läskigt ut, min lilla syster som var runt 7-8mån skrek, försökte trösta henne,   samtidigt som jag hade skräck i hela kroppen, såg brandbilar, vanliga bilar, människor över allt, kom ju även in några grannar in i huset, de glömmer jag aldrig...  

Tog en stund, men så kom mor & far å sa att vi skulle åka till en släkting någon km bort, så gick ut och de var så mycket folk där, inne vid en granne var de fullt med bilar,   många nyfikna åskådare och så såg jag på ladugården som brann, och ute såg de inte lika läskigt ut som inne genom fönstret, men minns den skräck jag kände inom mig, som jag känner varje gång de brinner någonstans...  

Vi hade tur att vi kunde rädda alla djur, och lyckades även rädda stallet,   då de på den tiden var så att ladugården och stallet satt ihop, men ladugården brann ner till grunden, och fick höra att när far skulle åka tillbaka se hur de gick och vi andra i familjen stannade vid hans kusin med familj, och polisen vart tvungen att ställa sig och stoppa människor   på alla vägare som gick till gården,så mycket med nyfikna människor finns de...

Far blev såklart stoppad och dom sa att han fick inte åka ner den vägen pga branden, far sa då att de var tråkigt, då han ville se om de kunde rädda något av hans ladugård,   och såklart fick han åka ner, men som sagt ladugården brann ner till grunden men alla djur klarade sig,något jag är tacksam över,   och såklart värre när djur blir innebrända eller blir tvungna att döda för att de inte ska lida,  som den senaste branden här på ön,som minst 100djur inte överlevde, men den känslan och skräcken jag kände då när jag var 7år och såg elden komma ut från taket kommer alltid,   och i natt har jag varit tillbaka till den kvällen och haft mardrömmar, så snålt med sömn vart de helt klart....  

kroppen ger även mycket smärta, så blivit stark lindring, så hoppas kroppen lugnar av snart, och att dagen blir bättre än natten vart, och önskar alla underbara i mitt liv, får en toppenbra dag...  

Mina älsklingar får nu dela sina fönsterplatser med advent och jul prylar, mina fina älsklingar...!

  Pussar,Kramar & Kärlek